1:a Advent
Lite julmys hela dagen har det varit, eller hela helgen :) Igår pysslade vi julkort hos Anni där det var fullt hus. Idag har vi varit i kyrkan och lyssnat på Anni som var med i adventskören och sedan blev det julskyltning i stan. Därefter fikade vi hos mor och far lite lussebullar och saffranskaka. Mums!
Sommar
Idag när jag hade hängt upp julgardinerna kom jag att tänka på sommaren. Alla har vi varit med om våran egen sommar, med olika minnen. Jag minns till exempel inte att jag jobbade, trots att det var min huvudsysselsättning. Men jag minns när vi for och badade, lite party och tiden mellan midsommar och lulekalaset känns som 1 dag! Och det var 1,5 månad. Men det var kul. Vi fick lägenheten, mycket fix med den, mycket jobb, mycket IKEA, lite fjäll, kusinbesök och sådär.
Det är snart 1 december. Det känns som nyss vi började skolan för hösten. Förra februari känns som igår.
Idag hade jag besök av en vän *pekar uppåt*. Vi satt och julmyste och drack kaffe med lussebullar och pepparkakor. Mycket trevligt!
Sisters B-day party!
Lite sent men bättre sent än aldrig så kommer här lite väl utvalda bilder som beskriver systers födelsedagskalas ganska bra.
Dagens bild
Måndag
Storm inatt. Vaknade kl 9, hörde stormen igen, somnade om. Vaknade 11. Kände lite ångest över att sovit bort halva dagen som vanligt. Istället tänkte jag kompensera antingen med att fara och simma eller plugga. Fast jag vet inte riktigt vad jag ska plugga så det kanske blir simma. Eller nåt. Mitt skrivbord is a mess. Verkligen. Måste städa. Och så vill jag julpynta lite! Hm... får ta och skriva en lista :)
Dagens
inlägg handlar inte om mycket. Jag har varit i skolan och lärt mig saker, sen for jag på stan och hittade saker jag ville köpa. Sen for jag hem och åt saker. What a material world...
LÅGKONJUNKTUREN
Jag ser framför mig en svartvit bild, det regnar. Det blåser. Människor går omkring med jeans från -05 och skyddar sig från vinden. På gatan sitter folk och tigger och hemlösa katter stryker omkring och jagar mat till tonerna av ett sorgligt musikstycke.
Det känns som om man aldrig kommer att få ett jobb efter examen. Jag måste plugga tills jag blir 65, vilket jag i o för sig skulle kunna göra, men problemet är det att det kostar pengar att plugga. Man får inte in nå pengar vilket skapar en viss obalans. Om jag fick betalt för att plugga skulle jag lätt göra det!
Satt och läste "studentliv" tidningen, som skrev den mörkaste artikeln om LÅGKONJUNKTUREN. Den drabbar alla utom de som studerar eftersom att de ändå har en "inkomst" och "sysselsättning". Och så kommer man här efter 4 års studier och kan tänka sig jobba med nästan vad som helst och får den uppfattningen att jag inte kommer att lyckas jobba med någonting för att LÅGKONJUNKTUREN äter upp alla pengar och jobb som finns!
Varför har dom byggt systemet på detta sätt? Högkonjunktur och lågkonjunktur? Kan inte allt vara vara i balans? Det är kanske som med resten av världen.
Det råder ett ständigt krig mellan the good and the bad guys. Svart och vitt. Mörkret och ljuset.
Men ändå! Varför ska jag ta examen lagom till detta svarta hål? (okej att det är några 1000 andra som är i samma sits but anyway).
Vad gör man? Vad gör man inte? Det är ett mörker. Sen läste jag även att arbetslösheten förväntas stiga till 8 % år 2010. Så då kommer man alltså att få ett jobb lagom till 2015 då, när LÅGKONJUNKTUREN har börjat vända. Om 7 år kanske jag får jobb nånstans. Kul.
Christmas time
lalalalala..... Snart är det Jul! Det är ju så mysigt! Och så köpte jag den första julklappen också! :D Jag vill bara plocka fram adventsljusstaken och lite tomtar och sådär. Men R är lite mindre entusiastisk än mig vad gäller julen så jag får väl härda ut någon dag till med frånvaron av adventsljusstake.
By the way
Idag har jag agerat fotograf på bokrelease, fars "militärbok". Det var en kvinna som kom fram till mig och frågade vilken tidning jag fotade för. hihi. Nä men det var trevligt. Det är kul å fota. Skulle bara vilja lära mig mer om de manuella inställningarna. Jag vill ju ha en egen Nikon D60... men det lär väl dröja. Lågkonja och examen går inte riktigt ihop. Men uppsatsen är i första fokus först. Sen lågkonja och examen.
Däremot klarade jag båda hemtentorna i Psykologi D kursen! Känns mycket bra. Jag tänkte först inte läsa fil mag, utan bara fil kand. Men det känns bra att man gjorde det när man ändå var "igång" så att säga. Inte väntade nåt år och sen satte sig i skolbänken. Det blir nog svårare och svårare tror jag.
Konversation med ett mobilsvar
Jag och Sophias mobilsvar har ett speciellt förhållande. Jag tror faktiskt att Sophia har ett liknande med min telefonsvsvarare. Jag brukar ibland prata med den som om Sophia i själva verket var den i andra änden av luren. Det är dock lite tråkigt i längden att inte få något svar. Men den finns alltid där och lyssnar. Plus att den spelar in allt! Hur många sitter och lyssnar och dessutom spelar in allt av dina vänner? Trodde väl det. Här kan du prata hur mycket du vill om vad du vill och den bara lyssnar - och spelar in. Okej, som sagt lite tråkigt i längden faktiskt. Ingen som kommer med kommentarer, eller skrattar åt en eller suckar. Jag föredrar faktiskt att prata med den riktiga Sophia. Really.
Just nu
är det parrrty hos my sis! Har käkat tacos så jag spricker och sen vart det efterrätt på det också. Sis hade gjort äppelknäckkaka som var svingod och jag hade gjort chokladmuffins som hade vart godare om de inte vart så cold. Inget är bra cold. We don´t like it cold.
Zzzzz....
Jaha. Så missade jag en föreläsning idag för att jag försov mig. Den slutar nu. Hur kunde jag glömma?? Jag sov till 11 och det var chill. 11 timmars sömn är härligt. Sen kommer jag till mitt skrivbord och ser att jag ska ju vara i skolan idag. Inte ligga i sängen! Wicked.
För att kompensera är det väl bara att sätta igång med uppsatsen.
När man talar...
På tal om inlägget nedan: I vår kvällsblaska Aftonbladet skriver de idag om att 60 och 70 åringar mår bäst. Att man vid 20 mår relativt bra. Men när man blir 40 - 50 år och är på toppen av sin karriär så börjar man inse vad det är man inte har gjort och vad man hade velat göra. Vad man har gjort istället och så vidare. Då mår man lite sämre. Men vid 60 - 70 så mår man tydligen bäst. Ja, läs själva: http://www.aftonbladet.se/nyheter/article3713741.ab
Okej, kan man göra upp en plan på något sätt så att man inte ska må dåligt när man är 40 - 50? Det bästa är väl att följa sitt hjärta och göra det som känns bäst nu. Inte det som är mest praktiskt eller enklast. Följ ditt hjärta. Då kanske man inte sitter där när man är 50 och ångrar sig.
Eller så kanske man ändå gör det för man man så otacksam så man hade velat göra massa saker som är omöjliga i praktiken.
Eller så kanske man låser fast sig mentalt när man är 40 - 50 år. Man kanske måste tänka att livet är fortfarande inte slut. Jag kan sticka och backpacka i asien i 3 månader. Who gives a shit? Men det är ju just det där med att det är ju mycket mer socialt accepterat att göra det när man är 20. Hitta sig själv osv.
Men om man inte har hittat sig själv vid 40 - 50 ska man egentligen inte känna att det är kört. Det är ju faktiskt då man har råd att resa! Man har råd att backpacka men ändå bo på lyxhotell. Man har råd att åka första klass istället för att guppa omkring på en buss. Men det är kanske det som är charmen i att backpacka?
Äh. När jag blir 40 ska jag backpacka på lyxhotell i Thailand. Bara glida. Allt man behöver ryms i ryggsäcken, it´s ALL INCLUSIVE baby! Tjänstledigt 3 månader och sysselsätta någon annan i nån månad så den personen får lite arbetslivserfarenhet. tillbaka kommer en inte lika missnöjd 40 åring. It´s a WIN - WIN situation!
(bilder från reseguiden.se samt lundhags.se)
Idag är det redan torsdag
Tiden går som en elvisp med turbo. vrrrrrrrr!!!!! liksom.
Om 1 vecka ska jag träffa handledaren. Om 1 månad ska manus in. Om 2 månader är det opponering. Om 1 månad fyller jag ett år äldre. Kan jag inte bara köra in handen i elvispen som jag gjorde när jag var liten? Så kanske jag hinner med allt.
1 år närmare slutet. 1 år närmare grått hår och tandprotes. 1 år närmare pensioneringen. Dom säger att det blir bättre med åren. Att den här ångesten släpper. Att det börjar kännas bra att åldras. Får jag fråga vad dom syftar på då? Jag kan se mest negativa saker med att åldras.
Först och främst utseendet. Dom bästa åren är nu och en del har redan varit. Jag vill inte se ut som 17, men definitivt inte äldre än 25 (MAX!). Man får rynkor, grått hår, man blir tjock på fel ställen (kunde inte allt sätta sig på...brösten?) man får problem med kroppen, man får löständer, man ser sämre etc...
Sen är det resten, det är inte socialt respektabelt att gå ut och supa när man är 45, vara ute hela natten, hänga på efterdojja och allt det där (okej inte för att jag gör det så mkt nu heller, men man vill ju ha MÖJLIGHETEN liksom!)
Det blir mindre socialt accepterat att sitta och fnissa på ett café och ha på sig roliga kläder. Har du nånsin sett en 45 åring i leggings och lång tischa utan att det sett konstigt ut?
Plus att man måste börja jobba seriöst, man kan inte glassa. Man måste börja pensionsspara och ta massa lån. Man förväntas lägga ner pengar på konstiga saker som takpannor och foglim. Inte bara kläder och smink. Fast med det mer och mer begränsade klädutbudet så kanske det inte spelar nån roll?
Åldrande i sig innebär ju en mängd olika saker. Det fina med åldrandet är ju att man (oftast) blir klokare och visare och undviker att göra ungdomens misstag (fast det stämmer såklart inte på alla). Men däremot finns ålderdomens misstag kvar att göra.
Jag vill bli en gammal och vis liten gumma som har smarta svar på allt. En som bakar bullar och bröd. En som bor några månader om året i ett väldigt soligt land och har tequilarace med sina vänner i roliga kläder och fnittrar på ett café.
Okej, alla åldrar kanske har sin charm, och det är kanske det man kommer fram till när man når alla dessa åldrar. Man skapar sig en helhet som till sist blir ens liv. Det tråkiga är att när man ser tillbaka på helheten i ens liv är man oftast snart död. Det är delarna som gör helheten, jag skulle nästan säga att det är delarna som gör livet! Helheten har vi ingen nytta av då. Iaf inte vad jag kan komma på nu. Kanske har det med åldern att göra. Kanske är det individuellt.
Elvispen lär utvisa.
En 3-dagars
Torsdag blev det middag, fredag blev det vinkväll som blev utekväll och lördag var det 75-årskalas med middag och styrdans. För mig blev det bugg! Det är grymt kul med bugg, skulle vilja lära mig mer av den varan. Fredagen var först hos Sophia som bjöd på vinbärsmums, sen bar det av till Emma där vi drack vin och hade allmänt trevligt. Kvällen avrundades på Olivers och jag har hälsat på Petter. På ett högst pinsamt sätt. Haha.
Jag: *springer runt där och får syn på Petter, varav jag springer fram och räcker fram handen*
Jag: - Hej!
Petter: *skakar hand* -Hej?
Jag: - Jag ville bara hälsa på Petter! Hejdå! *springer vidare*
Ibland gäller det att ha självdistans.
Igår fyllde Ersnäs IF 75 bast och vi var på middag med 130 pers nåt. Middagen var bra och vi vann ett presentkort på K-Rauta på 500 spänn. Det var lite som i "what happens in Vegas": Richard payade lotten, men det var jag som drog den. Vems är vinsten? :P
Demokratiska som vi är ska vi dela på den. Haha.
Gårdagens visdomsord från Rosa: Carpe Diem
