Existensiell problematik
Vem är jag? Vem var jag och vad har jag blivit? Tycker jag om den jag har blivit?
Hur vet jag vem jag är? Vad utgör mitt jag? Jag har inte sökt efter mig själv i Asien eller Australien – men betyder det att jag inte har funnit mig själv? Eller bara att jag inte finns att hitta i Asien eller Australien? Att min identitet inte kommer att sitta på en strand och vänta på mig?
Jag tror att man måste hitta sig själv i sig själv. Inte med yttre världsliga ting. Vad konstituerar mig just nu? Var slutar mitt jag och var börjar världen?
Jag är Rita. Hej Rita. Vem är Rita? För det första är ”Rita” ett namn som mina föräldrar har gett mig via dopet. Namn får man för att andra ska kunna klassificera och ordna människor i sitt huvud. Vad konstituerar ens identitet? Den musik man lyssnar på? Det man arbetar med? Den man är tillsammans med? De kläder man har på sig? Var man bor? Vem man har i sin telefonlista? Hur mycket pengar man har på kontot? Vilken färg på blodet man har? Vem ens förfäder var?
Vad är indentitet och vad letar människor efter när de säger att de ska fara ”och hitta sig själva”? Hitta en bar med den billigaste spriten? Rida den vita ponnyn? Samla snäckor? En liten gubbe som säger "Äntligen har du funnit mig!" (fast det kanske händer om man rider den vita ponnyn..?)
Det är inte lätt att hitta vad man söker om man inte vet vad man letar efter.
Speglar de val man gör i livet ens identitet? Eller är det det som formar ens identitet? Vi människor har förmågan att planera vår tid framåt, emn även se tillbaka på det som varit. Genom att höra en låt men hörde för 5 år sedan kan man förflyttas tillbaka till denna tidpunkt och känna precis vad man kände då. Man känner att det är annorlunda motför nu. Man har förändrats. Hela tiden pågår en process inom oss själva. En process som aldrig tar slut.
Vad gör förresten dessa människor som ”har hittat sig själva”? Blir de nöjda sen? Åker de hem och känner sig tillfreds med tillvaron? Don’t think so.
Genom att vi under livets gång ändrar och byter alla dessa materiella ting, vårt utseende förändras, vi byter jobb, vi blir äldre, människor försvinner och kommer till, vi byter musiksmak etc så borde även vår identitet förändras.
Förändring är livets villkor. Ingenting är. Allt flyter. Så även vi. Men vi är människor och vi behöver trygghet i tillvaron. Vi behöver något som vi kan hänga upp vår tillvaro på. Om vi inte ens kan hänga upp tillvaron på vem vi är, hur ska vi då kunna handskas med resten?
När jag vet vad jag letar, ska jag ge mig ut och söka efter det.
puh... tänkvärt... hur går det med uppsatsen? :)