from here

Jag ser framför mig en svartvit bild, det regnar. Det blåser. Människor går omkring med jeans från -05 och skyddar sig från vinden. På gatan sitter folk och tigger och hemlösa katter stryker omkring och jagar mat till tonerna av ett sorgligt musikstycke.

Det känns som om man aldrig kommer att få ett jobb efter examen. Jag måste plugga tills jag blir 65, vilket jag i o för sig skulle kunna göra, men problemet är det att det kostar pengar att plugga. Man får inte in nå pengar vilket skapar en viss obalans. Om jag fick betalt för att plugga skulle jag lätt göra det!

Satt och läste "studentliv" tidningen, som skrev den mörkaste artikeln om LÅGKONJUNKTUREN. Den drabbar alla utom de som studerar eftersom att de ändå har en "inkomst" och "sysselsättning". Och så kommer man här efter 4 års studier och kan tänka sig jobba med nästan vad som helst och får den uppfattningen att jag inte kommer att lyckas jobba med någonting för att LÅGKONJUNKTUREN äter upp alla pengar och jobb som finns! 

Varför har dom byggt systemet på detta sätt? Högkonjunktur och lågkonjunktur? Kan inte allt vara vara i balans? Det är kanske som med resten av världen. 

Det råder ett ständigt krig mellan the good and the bad guys. Svart och vitt. Mörkret och ljuset. 

Men ändå! Varför ska jag ta examen lagom till detta svarta hål? (okej att det är några 1000 andra som är i samma sits but anyway). 

Vad gör man? Vad gör man inte? Det är ett mörker. Sen läste jag även att arbetslösheten förväntas stiga till 8 % år 2010. Så då kommer man alltså att få ett jobb lagom till 2015 då, när LÅGKONJUNKTUREN har börjat vända. Om 7 år kanske jag får jobb nånstans. Kul.