När man talar...
På tal om inlägget nedan: I vår kvällsblaska Aftonbladet skriver de idag om att 60 och 70 åringar mår bäst. Att man vid 20 mår relativt bra. Men när man blir 40 - 50 år och är på toppen av sin karriär så börjar man inse vad det är man inte har gjort och vad man hade velat göra. Vad man har gjort istället och så vidare. Då mår man lite sämre. Men vid 60 - 70 så mår man tydligen bäst. Ja, läs själva: http://www.aftonbladet.se/nyheter/article3713741.ab
Okej, kan man göra upp en plan på något sätt så att man inte ska må dåligt när man är 40 - 50? Det bästa är väl att följa sitt hjärta och göra det som känns bäst nu. Inte det som är mest praktiskt eller enklast. Följ ditt hjärta. Då kanske man inte sitter där när man är 50 och ångrar sig.
Eller så kanske man ändå gör det för man man så otacksam så man hade velat göra massa saker som är omöjliga i praktiken.
Eller så kanske man låser fast sig mentalt när man är 40 - 50 år. Man kanske måste tänka att livet är fortfarande inte slut. Jag kan sticka och backpacka i asien i 3 månader. Who gives a shit? Men det är ju just det där med att det är ju mycket mer socialt accepterat att göra det när man är 20. Hitta sig själv osv.
Men om man inte har hittat sig själv vid 40 - 50 ska man egentligen inte känna att det är kört. Det är ju faktiskt då man har råd att resa! Man har råd att backpacka men ändå bo på lyxhotell. Man har råd att åka första klass istället för att guppa omkring på en buss. Men det är kanske det som är charmen i att backpacka?
Äh. När jag blir 40 ska jag backpacka på lyxhotell i Thailand. Bara glida. Allt man behöver ryms i ryggsäcken, it´s ALL INCLUSIVE baby! Tjänstledigt 3 månader och sysselsätta någon annan i nån månad så den personen får lite arbetslivserfarenhet. tillbaka kommer en inte lika missnöjd 40 åring. It´s a WIN - WIN situation!
(bilder från reseguiden.se samt lundhags.se)
Kommentarer
Trackback
